Mitt foto
Arvika, Sweden
http://vardagsilska.wordpress.com/

fredag 18 juli 2008

Nattens musik

Stavas electro. mest Cryptonites, Calvin och Justice.

Två Cryptonites-låtar får ni här (kolla in dem, snortajt!):
Cruzaders
Can't Give You Up (Geometri Remix)

Precis när jag skulle lägga mig fångades uppmärksamheten dessutom av
Dizzee Rascal feat. Calvin Harris - Dance Wiv Me
Tjoho!


Godnatt

4 april?!?

Oj... Det var rätt länge sen jag satt och skrev här. Jaja, desto roligare för er, mina trogna fans, när jag väl gör det igen då. Den som väntar på något gott och allt det där....

En massa har hänt sen sist. Jag har bytt jobb, varit på massa festivaler och spelningar och annat skoj. Men jag är ju inte den som skriver om allt jag gör direkt. Det känns som att det finns tillräckligt med bloggar om vad Average Joe/Jane gör om dagarna.

"Idag var det lite svårt att gå upp. Hade gärna legat kvar ett tag till. Men men, jobbet kallar. Hann inte med nån frukost så jag käkade upp hunden i bilen till jobbet, snodde en kaffe av en kärring på en uteservering och lyckades komma fram med fem minuter till godo. De använde jag till att blåsa rök i ansiktet på portvakten. Jobbet sög bäveranus som vanligt, förutom att jag slog rekord i Nazileken, och 9 timmar senare satt jag i bilen på väg hem och slängde hundskelettdelar på barn på trottoaren. Göran var inte hemma, så jag roade mig med att lossa alla skruvar i hans TV-fåtölj. Klockan fem kom han hem, han hade varit och hämtat vår dotter Stalina på dagis och hon var tydligen ledsen över något. Göran berättade med ilska i rösten hur han hade fått åka till vårdcentralen och låta dem dra ur något slags djurben ur hennes högerarm. Hujedamej så hemskt, sa jag och stoppade tre Findus XL i ugnen. Efter middagen klubbade jag Stalina i säng med en frusen lax och skrattade åt Görans kraschlandning framför tv:n. Nu är det dags att sova så att man är pigg och redo för morgondagens äventyr. Natti natti! KramiZar / Anitra"

Ni hajar? Vi är alla trötta på det där vi det här laget. Jag blir galen på folk som envisas med att blogga om varenda liten grej som händer och inte händer varenda dag, så jag utgår ifrån att andra skulle bli galna på mig om jag gjorde så. Sen att jag dessutom blir ursinnig på folk som gnäller på andra bara för att de skriver det de känner för, väljer jag att ignorera...

Jag tyckte att jag hade ett rätt schysst koncept för bloggen när jag skrev inlägget om journalistiken i Värmland. Men så slutade telefonen funka med datorn, så då fick jag ju slut på bilder och tappade suget lite. Fast den största anledningen är ju såklart i ärlighetens namn att det blev som med allt annat man tar sig för. Intresset falnar och man skiter i det. Vi får la se om det blir mer framöver eller om nästa inlägg dyker upp nån gång nästa sommar.